Det var väl själva fan att jag alltid ska råka ut för oväder när jag cyklar!! När jag slutade kl 23 nu på kvällen var det Sveriges storm ute! Några på jobbet ville att jag skulle dra på mig en av våra blå sopsäckar, klippa hål för huvud och armar och klistra på lite stickers och bokmärken.

Mitt svar var kort: Glöm det!

Redan efter några sekunder var jag dyblöt! Cykelfärden gick dock skapligt bra, förutom att jag var jävligt kissnödig (men jag tänkte för mig själv att det var väl skitdesamma om jag pissa på mig....ingen hade sett det iallafall).

Jag ställer alltid cykeln hos mina föräldrar (brist på vandaler i det området) och går sista biten hem till mig. Det var värre än att cykla! Jag fick i princip vada hem så mycket vatten var det på vägarna!Kjolen blev så tung på slutet så hade jag inte hållt fast den hade den hasa ner till vristerna (men vid det laget hade jag gett upp allt va utseende heter så jag tänkte att det var då oxå skitdesamma...varsego å titta om det är så spännande).

När jag hade mitt hus inom synhåll upptäckte jag att jag bara hade en sko! Den hittade jag några meter längre bort där den simmade runt i nån slags sjö!

Jag kände mig som en luffare!


Så här såg jag ut när jag kom hem. Jag ser inte glad ut..och det var jag inte heller!

Förövrigt fick jag vrida ur min tröja i badkaret och mina fötter såg ut som nå slags boskapsklövar! Helt täckta med gräs och annat lort!

Det är vid såna tillfällen man vill säga ett fult ord...minst!

Men nu är ordningen återställd =) En låång varm dusch gjorde susen. Nu känner jag mig riktigt varm och gosig. Bara myssällskapet som saknas ;)

//Emma