Nu känner jag mig helt död efter min slitsamma dag på jobbet. Det var knökfullt med patienter!! Och alla var verkligen sjuka oxå. Så nu är det riktigt skönt att vara hemma och koppla av =)

Jag tänkte bjuda på mig själv lite!

För ett tag sen var jag på väg hem med bussen, själv. När jag såg att min hållplats nalkades tröck jag på ringklockan som brukligt är. Bussen stannade och jag reste mig från sätet och tog ett kliv neråt. Då upptäckte jag till min fasa att det tog tvärstopp! Det var nära att det blev platt fall framåt! Jag kom ganska snabbt fram till att jag satt fast med den högra skon i någonting. Jag fick dra ur foten ur skon och böja mig under sätet för att se vad jag fastnat i. Så där står jag med ändan i vädret och konstaterar att jag fastnat i en brandsläckare! Jag slet och slet i skon och blev svettigare och svettigare, men fick inte loss den. Tillslut hör jag busschauffören hojta (till min bakdel, för den var den enda som syntes): Ursäkta...men skulle du inte av här??

Eeeehhh....jo! Men jag har fastnat i brandsläckaren...HJÄLP!

HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!!

Det var iallafall en busschaufför med humor. Han kom skrattande till min undsättning....och fixade det hela på typ 20 sekunder! Jag hade tydligen, ovetandes, pillat upp ett spänne med foten som höll fast brandsläckaren. Och kilat fast tygögglan bak på skon. Och sen återigen ovetandes stängt igen den.

Ja jag blir inte förvånad för jag kan lyckas med de mest konstiga saker! Men nu ser jag det hela som ett slags omen. Vi måste köpa en brandsläckare till huset! Vi har faktiskt ingen och tänk om det skulle börja brinna...

Nu ska jag strax följa Bellas exempel och somna.

Godnatt

//Emma